Trygghetsnod

Kommunens ordinarie hemsida är den primära informationskanalen i vardagen. Trygghetsnod aktiveras när den ordinarie kanalen inte längre når medborgarna, antingen för att hemsidan ligger nere, för att nätet är otillgängligt eller för att medborgarna saknar uppkoppling. En reservkanal som används sällan, men som behöver finnas på plats när den ordinarie inte räcker till.

Angreppsytan är begränsad genom konstruktionen, men inte eliminerad. Enheten saknar internetanslutning och koppling till kommunens ordinarie nät, både i viloläge och när wifi-portalen är öppen. Det lokala wifiet når endast besökare i lokalen. Uppdatering av innehåll sker vid fysiskt servicebesök, inte över nät. Fysisk åtkomst till enheten bör skyddas på samma sätt som annan utrustning i trygghetspunkten.

Kommunen äger all data. Innehållet ligger lokalt på enheten, utan molnkoppling och utan leverantörsserver. Det innebär att data inte lämnar kommunens kontroll under drift.

Enheten fortsätter fungera även utan leverantören. Innehållet ligger lokalt och kräver inget abonnemang för att öppnas. Hårdvaran består av standardkomponenter, och serviceförfarandet dokumenteras så att rutinen kan tas över av kommunens egen IT eller av en annan leverantör. Det som upphör är den löpande uppdateringen av innehållet.

Trygghetsnod ersätter ingen av de ordinarie kanalerna. Sveriges Radios P4, med dess regionala stationer, är fortsatt primär radiokanal för bred information till allmänheten, med beredskap för sändning även vid elavbrott. Rakel används för personalens kommunikation med kommunledning och SOS. Trygghetsnod kompletterar dessa med en lokal kanal på plats, i form av wifi-portal för besökare med telefon och utskrivna anslag för dem som saknar.

Lokal AI används av platsansvarig och krisledning. Den är inte exponerad för medborgare i wifi-portalen. Verktygen omfattar översättning till flera språk, transkribering av tal, sammanfattning av längre dokument och semantisk sökning i kunskapsbasen. Modellen körs på enheten utan koppling till externa tjänster.

Under en pågående händelse skrivs aktuell information på plats av platsansvarig eller krisledning i enhetens CMS, och publiceras i wifi-portalen eller skrivs ut som anslag. Baslinjen, som kommunens hemsidesspegel, Wikipedia och kartor, uppdateras vid kvartalsvis fysiskt servicebesök. Ingen data lämnar enheten i något av flödena.

Kostnaden består av en investering för hårdvara och uppsättning samt en löpande service för uppdateringar och innehållsförvaltning. Investeringen kan ofta finansieras inom 2:4-medel för krisberedskap och civilt försvar, beroende på kommunens planering och prioritering. Den slutliga kostnadsbilden beror på antal trygghetspunkter, modellval och eventuella tillval, och lämnas som förslag efter en genomgång med kommunen.

Enheten placeras normalt där trygghetspunkten redan är tänkt att vara. Vanliga placeringar är skolor, bibliotek, räddningsstationer, kommunhus och medborgarservice. Driften kräver 230 V strömförsörjning och integreras i kommunens befintliga reservkraftsplan.

Det är fullt möjligt att bygga motsvarande själv. Frågan är densamma som för all standardmjukvara som kommunen använder i dag. När samma lösning används av flera kommuner sprids utvecklings- och förvaltningskostnaden mellan dem, vilket typiskt ger en lägre kostnad per kommun än att utveckla och förvalta motsvarande internt. Kommunens egna IT-resurser kan då läggas på det som är unikt för verksamheten. Avvägningen beror på vilka resurser som finns tillgängliga och hur kommunen väljer att prioritera.